Ask the expert - om solskydd och hudvård i sommar


Vår hudexpert Dr Johanna Gillbro har svarat på några av de vanligaste frågorna vi får just nu som handlar om solskydd och hudvårdsanvändning under sommaren. Har du en fråga om hudvård eller huden? Skicka in den till info@skinome.se så kanske Johanna svarar på din fråga nästa gång! 

1. Hej! Vilka ingredienser ska man undvika i ett solskydd och vilka ingredienser är bra?

För att svara kort – det beror på vilket filter (kemiskt eller fysikaliskt) som solskyddet innehåller och från vilket perspektiv man granskar UV-filtrerna, dvs från ett hud- eller miljöperspektiv, eller kanske båda?

Hudperspektivet

Från ett hudperspektiv kan de fysikaliska filtren titandioxid och zinkoxid vara att föredra eftersom de inte kan tränga igenom huden. Därför är kroppen mindre benägen att reagera på fysikaliska än kemiska filter. Det är bl.a. den låga risken för allergier och hormonstörande effekter som gör att fysikaliska filter ofta används för barn och för personer med känslig hud. Den kosmetiska effekten kan dock upplevas som bekymmersam då fysikaliska filter ofta bildar en vit hinna på huden.

Bland kemiska filter kan vissa vara av en äldre modell och bland dessa har man sett en s.k. hormonstörande effekt. Filter av en äldre modell har mindre molekyler och kan därmed penetrera huden och i vissa fall uppmätas i urinet. De filter som i studier visat en hormonstörande effekt i djurförsök eller in vitro-studier är exempelvis Oxybenzone (Benzophenone-3), Homosalate, 4-Methylbenzylidene camphor, Ethylhexyl methoxycinnamate och Ethylhexyl dimethyl PABA. 

Miljöperspektivet

När man granskar de olika UV-filtren från ett miljöperspektiv kan man konstatera att både kemiska och fysikaliska filter har en negativ påverkan på miljön. Både titandioxid och zinkoxid som tillhör den fysikaliska familjen har visat sig ha en negativ påverkan på vattenlevande organismer som fisk, alger och kräftdjur.

Bland de kemiska filtren har även de äldre varianterna av UV-filter visat negativa effekter på bl.a. korallreven. Det beräknas att ca 25 procent av solskyddsingredienserna vi applicerar på huden hamnar i vattnet. Vissa kemikalier - inklusive oxybenzone, octinoxate, octocrylene, octisalate, avobenzone and homosalate - har identifierats som särskilt farliga för de marina ekosystemen och gör koraller mer mottagliga för blekning, deformerar unga koraller och försämrar dess motståndskraft mot klimatförändringar.

Jag skulle rekommendera att välja produkter från europeiska företag när man väljer solskydd. De europeiska företagen använder ofta nyare varianter av UV-filter som oftast är bättre från ett hud- och hälsoperspektiv. FDA, som reglerar användningen av UV-filter i USA, har än så länge inte godkänt flera av de europeiska varianterna och amerikanska företag tenderar därför att fortfarande använda de äldre filtren. Nyare filter som man kan hålla koll på är: Ecamsule och Drometrizole trisiloxane. Ecamsule består av terephthalyidene dicamphor sulfonic acid, en mycket fotostabil substans som ligger kvar på huden med begränsad risk för penetration. Samma gäller för Drometrizole trisiloxane. Ecamsule är godkänt av FDA medan Drometrizol trisiloxane ännu inte är godkänt av FDA. Dessa filter/substanser är däremot godkända i EU, Kanada, Australien och Japan.

Ethylene-bis-benzotriazolyl tetramethylbutylphenol (MBBT) (Tinosorb M) och bis- ethylhexyloxyphenol methoxyphenyl triazine (BEMT) (Tinosorb S) är exempel på bredspektrumfilter. Båda filtren är lite större molekyler som minskar sannolikheten för systemisk absorption eller endokrina, dvs hormonstörande effekter. De anses också vara fotostabila och har lägre risk för irritation.

Förlita dig inte på solskyddsprodukter helt. Undvik den starkaste solen under dagen, använd kläder, hatt och solglasögon! Läs gärna vår solskyddsguide i 4 delar som du hittar här eller lyssna på Huddoktorerna avsnitt 10 och 11 om solskydd!

2. Ska jag använda solskydd varje dag även om jag sitter inne, eller om det är ett lågt UV-index? Behöver jag använda solskydd på vintern?

Under året varierar UV-index, framför allt med årstider och tid på dygnet. Andra faktorer är väder och ozonskiktets tjocklek. Under sommaren är index i Sverige vanligen 4–7 och under den mörka årstiden mellan november och februari mellan 0-2. På sommaren vid Medelhavet är UV-indexet högt eller mycket högt, mellan 7 och 10, och vid ekvatorn kan extrema nivåer högre än 10 förekomma året runt. I Sverige står solen som högst på himlen vid sommarsolståndet i juni. Då utsätts vi också för störst mängd UV-strålning.

När UV-index ligger mycket lågt (under 2-3) i Sverige, dvs under vinterhalvåret (oktober-mars) så anser jag att solskydd inte behövs. UV-filter i sig har inget egenvärde för huden, utan är endast där för att skydda mot solens strålar. Under vår- och sommarhalvåret är det däremot enormt viktigt att skydda mot solen med kläder och solskydd samt att naturligtvis undvika solen när den är som starkast. Solen är den största bidragande faktorn till olika former av hudcancer samt förtidigt åldrande av huden.

3. Kan man använda syror under sommaren?

Starka syror eller syror i hög koncentration tycker jag att man bör vara försiktig med under sommarhalvåret. Om effekten är kraftigt exfolierande (peelande) så kan man bli extra solkänslig och effekten av syran riskerar att bli kontraproduktiv dvs man får hyperpigmentering/pigmentfläckar inducerade av solen.

Vill man göra kemisk peeling eller använda syror med exfolierande effekt kan det vara värt att göra ett uppehåll över sommaren helt enkelt.

4. Kan jag använda retinol under sommaren?

Det här är en fråga vi ofta får och för att svara kort – det beror på olika faktorer så som hudtyp, om man tidigare har använt retinol och hur känslig man är. Ett par saker att tänka på är:

Nr 1:  Använd retinol på kvällen och inte under dagen, detta beror på två anledningar. Det ena är att retinol bryts ner väldigt snabbt av solljus, dvs av UV-strålarna i solen. Du får helt enkelt inte full effekt av retinolet om du använder det dagtid.

Det andra är att man har sett att retinol kan öka solkänsligheten. Det kan bero på att man är känslig för retinol eller att man använder höga koncentrationer av retinol. Resultatet av detta kan bli att man blir torr och ser en kraftig exfolierande effekt, dvs att det bildas hudflagor. Det är viktigt att veta att retinol finns i vår hud helt naturligt men i låga koncentrationer. Är man inte överkänslig mot retinol kan man oftast använda produkter med en lägre koncentration av retinol under sommarhalvåret.

Nr 2: Använd solskydd under sommarhalvåret - helst SPF50. Det gäller både om du använder retinol eller inte.

5. Hur hög solskyddsfaktor behöver jag för att den ska vara effektiv och hur mycket?

Det här är en mycket bra fråga och för att gå rakt på sak – man bör använda en hög SPF men det finns också en del saker man bör tänka på när man väljer solskydd.

Solskyddsfaktorn som alltid står utskriven, dvs SPF 30 eller 50, beskriver bara vilket skydd det är mot UVB-strålarna. Man måste också se efter så att det finns en UVA-symbol på förpackningen och då ger solskyddet även ett UVA-skydd som är en tredjedel av hur högt UVB-skyddet är.

Faktum är att det inte är så stor skillnad på skydd mot UVB strålarna mellan SPF 30 och 50. SPF 50 ger ett 98-procentigt skydd mot UVB medan SPF 30 ger ett 97-procentigt skydd. För UVA är det dock större skillnad, läs mer här.

Det andra som man bör tänka på är att man alltid ska applicera mycket mer produkt än vad man tror. När produkter testas för att ge den solskyddsfaktor som står på förpackningen så används 40 gram för hela kroppen för att få ett fullt skydd. Det här kan också jämställas med att man fyller en hel hand med kräm.

När det gäller ansiktet så behöver man ca 1 gram. De allra flesta av oss tar för lite, man kanske tar en liten klick av sitt solskydd för ansiktet men du behöver ta betydligt mer för att få den skyddande effekten. Så smörj på ordentligt, hellre för mycket än för lite!