Solskydd - den kompletta guiden - Skinomeproject.com

Solskydd – den kompletta guiden

De flesta av oss älskar att spendera en dag i solen och så länge vi njuter av solens varma strålar i rimliga mängder innebär det många hälsofördelar. Överexponering för UV-strålning kan dock ge rödbränd hud som smärtar men också mer långtgående effekter som för tidigt åldrande av huden med djupa rynkor och pigmentfläckar. Överdrivet solande kan också ge upphov till olika former av hudcancer. För att skydda sig mot de negativa effekterna av solens strålar kan man minimera sin tid utomhus under de timmar solen står som högst på himlen, klä på sig ett skyddande lager kläder samt solhatt och smörja in sig med solskyddskräm på exponerad hud. Och det är just dem – solskyddsprodukterna – vi ska djupdyka i nu.

 

Den skadliga UV-strålningen

När vi tänker på solning går tankarna ofta till en härlig dag på stranden, men som bekant är solens strålar långt ifrån bara hälsosamma. Solens strålar innehåller en mängd olika typer av strålning som har olika våglängder. Den ultravioletta (UV) strålningen är osynlig för det mänskliga ögat och kan ge upphov till olika typer av hudcancer som skivepitelcancer, basalcellscancer och olika typer av malignt melanom. Solskyddsprodukter ger skydd mot UVA-strålning, med våglängder mellan 315 och 400 nanometer och UVB-strålning med våglängder mellan 315 och 400 nanometer. UVB-strålningen tränger ner i hudens yttersta lager och ger oss den där härliga, eller lite smärtsamma, solbrännan. UVA-strålningen når djupare ner i hudens lager och kan ge upphov till ålderstecken som rynkor och pigmentfläckar. Jordens ozonlager ger oss skydd mot solens UVB-strålar, men det påverkar inte UVA-strålarnas intensitet.

Det är viktigt att skydda sig mot både UVA- och UVB-strålning. På produkter som märkts med UVA-symbolen är UVA-skyddet minst 1/3 av det SPF-värde som produkten märkts med. Beroende på vilka UV-filter som går att använda kan det vara knepigt att få en bra balans på UV-skyddet. Något som också är utmanande är att produkten fortfarande ger effekt efter bad eller vid motion det vill säga att den är vattenresistent. Det är så klart viktigt för användaren men kan vara svårt att uppnå utan att göra produkten kladdig. Något som är viktigt för att få det skydd som utlovas på förpackningen är att inte snåla med solskyddet, att smörja in ett jämnt lager och att återapplicera med jämna mellanrum, särskilt om du har badat eller tränat.

Att välja och använda en solskyddsprodukt

När du ska välja en solskyddsprodukt finns det ofantligt många alternativ. För att minimera riskerna med att vistas i solen och också minska sitt eget användande av solskyddsprodukter är bästa sättet att klä på sig och att undvika solen när den står som högst på himlen. Utöver detta gäller det att regelbundet smörja in sig med en produkt som skyddar både mot UVA- och UVB-strålning och som är mycket vattenresistent med medelhögt eller högt skydd, beroende på var man befinner sig. Genom att välja bort de produkter som innehåller parfym gör du dig själv och huden en tjänst eftersom parfymer är bland de mest allergena ämnen som används i kosmetiska produkter, en effekt som också kan mångdubblas av solbestrålning. För att hitta rätt produkt för dig bör du ta hänsyn till:

– Vilken hudtyp du har. Ljusa och rödlätta personer behöver skydda sig i större utsträckning för att inte bränna sig.

– Hur starkt solen lyser. Kolla upp UV-index där du är just nu.

– För känslig hud kan fysikaliska filter vara snällare mot huden än kemiska filter. De ger ofta en blåvit hinna på huden, som praktiskt visar var du smörjt in produkt.

– Försäkra dig om att din solskyddsprodukt ger dig ett ordentligt skydd, välj en produkt med UVA-symbolen och samtidigt är extra vattenresistent. Då minskar skyddet inte lika mycket när du badar eller svettas.

– Det är också viktigt att välja en fotostabil produkt som inte förlorar sin effekt när du vistas i solen.

För att få så bra solskyddande effekt som möjligt bör du använda minst så mycket produkt som tillverkaren rekommenderar och som använts när produkten testats. En människas hudyta brukar uppskattas upp till två kvadratmeter och den mängd produkt som används vid SPF-testerna är två milligram per kvadratcentimeter. Detta motsvarar 40 gram, vilket är mer än de flesta använder då de applicerar produkt. Ett vanligt riktmått på mängd kräm som behövs är en kupad hand på den som smörjs in. Använder man spray eller mousse blir det betydligt svårare att få en uppfattning om hur mycket som behövs, eftersom det inte går att mäta upp på samma sätt. Bäst är dessutom att applicera en mindre mängd i taget på en kroppsdel i taget, för att få en så jämn och bra applikation som möjligt. Då är det naturligtvis inte lämpligt att fylla en hel hand med kräm på en gång.

En studie visar att solskyddet blir avsevärt bättre om produkten appliceras flera gånger (Heerfordt, Torsnes, Philipsen, & Wulf, 2018). Det är också lättare att få en bättre applikation om man smörjer in sig innan man går ut i solen och börjar svettas. Självklart behöver man också vara noggrann med att kontinuerligt bättra på solskyddet och smörja in sig igen under dagen. Hur ofta det behövs beror lite på hur aktiv man är och hur mycket av produkten som skavs bort, men helst varannan timme bör man smörja in sig och efter varje gång man badat.

 

Hur fungerar solskyddsprodukterna?

Solskyddsprodukter innehåller specifika ingredienser som skyddar dig mot UV-strålningen. Som alla andra kosmetiska produkter regleras solskyddsprodukter i EU-lagstiftning. Produkterna får bara innehålla vissa ämnen och i specifika mängder. Att tillverka en solskyddsprodukt som uppfyller alla krav och som dessutom ger ett fullgott skydd och känns bra att smörja in är en invecklad och kostsam process.

De skyddande ämnena i en solkräm är olika typer av ämnen. Dessa ämnen fungerar så att de antingen absorberar eller reflekterar UV-strålningen – eller en kombination av båda. På så sätt minskar de mängden skadlig UV-strålning som tränger ner i huden och kan påverka kroppens celler. För att solskyddsfiltren ska vara effektiva behöver de därför stanna kvar på hudens yta.

Man brukar prata om kemiska och fysikaliska solskyddsfilter. Dessa har olika egenskaper och skiljer sig åt i effektivitet samt hur de påverkar huden.

Kemiska filter
De kemiska filtren är flest till antalet. För att de ska vara effektiva behöver de lösas upp i oljor och fetter. En del kemiska filter bryts ner av solljus. Detta minskar deras solskyddande egenskaper. I vissa fall kan det dessutom leda till uppkomst av skadliga ämnen som till exempel kan ge allergier eller vara hormonstörande. Kemiska filter har bara effekt som UV-skyddande när de är lösta i andra ämnen i solskyddsprodukten som oljor och vaxer. De mest hudvänliga och effektiva UV-filtren har hög molekylvikt och smältpunkt, vilket gör att de inte tränger ner i eller genom huden men det gör också att det krävs mycket olja för att lösa upp dem i formuleringen. Det i sin tur kan leda till att produkten känns kladdig att applicera, särskilt på en varm och svettig dag.

Fysikaliska filter
De fysikaliska filtren löser inte upp sig i de andra ämnena som finns i formuleringen, men behöver finfördelas för att kunna spridas på huden och skydda användaren. Vanligtvis är de fysikaliska filtrens beståndsdelar mycket små vilket syns på produktens ingredienslista där ordet ”nano” står utskrivet efter ingrediensnamnet. Vid tillverkningen av produkten klumpar de små partiklarna ihop sig i större grupper som blir större än nanopartiklar. Ingredienser som är i nanostorlek får inte användas i sprayprodukter i EU då det skulle kunna innebära en risk vid inhalation.

Fysikaliska filter kan inte tränga igenom huden utan blir kvar uppe på hudens yta där de kan skydda mot den skadliga strålningen. Eftersom fysikaliska filter inte kan tränga ner i huden är det mindre troligt att kroppen reagerar allergiskt på dem än på de kemiska filtren. Det är bland annat den låga risken för allergier och avsaknaden av hormonstörande effekter som gör att fysikaliska filter ofta används för barn, som har den känsligaste huden.

I Tabell 1 listas de vanligaste UV-filtren som används i solskyddsprodukter.

Tabell 1. UV-filter som används i Europa och deras begränsningar. INCI står för International Nomenclature of Cosmetic Ingredients och är det namn som används på ingredienslistan. USAN står för United States Adopted Name och är det namn som anges på amerikanska produkter.

 

Lär dig tolka förpackningen

Solskyddsprodukter som säljs i Europa omfattas av lagstiftningen för kosmetiska produkter. Enligt regelverket ska solskyddsprodukter märkas men vissa symboler och specifik märkning för att vägleda användaren. Det kan vara svårt att förstå alla siffror, text och symboler på solskydden, i Figur 2 finns en kortfattad förklaring till den vanligaste märkningen.

Figur 2. En illustration av vad de vanligaste märkningarna på en solskyddsprodukt. En beskrivning av vad märkningen innebär beskrivs i texten.

Här följer en kort förklaring av den vanligaste märkningen som används på solskyddsprodukter:

SPF- står för ”Sun Protection Factor” det vill säga solskyddsfaktorn eller skyddet mot UVB-strålning, den som gör en dig solbränd. Siffran anger hur mycket längre man du kan vara i solen utan att bli röd jämfört med om man du inte smörjt in sig dig alls. För att kunna bestämma SPF-värdet på en produkt måste tester på frivilliga personer göras. Testet går till så att en standardiserad mängd, 2 milligram per kvadratcentimeter, av den produkt som testas smörjs in på ett avgränsat område på testpersonen. Därefter får produkten torka in och sedan bestrålas den hud som smorts in med en UV-lampa. Dagen efter bedöms hudens rodnad och man jämför också testproduktens effekt med en standardiserad produkt samt hud som inte smorts in alls. För att få samma effekt av en produkt som den testats för behöver man smörja sig ordentligt, man räknar med att en människas hud är upp till 2 kvadratmeter vilket motsvarar 40 g kräm eller annan produkt för att motsvara den mängd som används i testerna. För att underlätta för konsumenter måste också SPF-siffran anges tillsammans med en kategori: låg, medel, hög eller väldigt hög. En sammanställning över de solskyddsfaktorer som får användas i Europa finns i Tabell 2. En produkt med SPF 50+ måste minst uppfylla SPF 55.

Tabell 2. SFP-märkning på europeiska produkter med motsvarande mängd UVB-strålning som produkten skyddar mot samt hur mycket UVA-skydd produkten minst ger om den märkts med UVA-symbolen.

UVA – UVA-symbolen får användas om produktens UVA-skydd uppgår till åtminstone 1/3 av det SPF-värde som produkten märkts med. UVA-skyddet kan mätas in vitro och kräver alltså inga frivilliga testpersoner.

Vattenresistens mäts genom att mäta SPF efter att testpersonerna suttit i cirkulerande vattenbad. Testet går till så att efter att produkten har applicerats får man bada i 20 minuter, sen vänta 15 minuter och därefter bada i 20 minuter till. Har produkten därefter minst 50% av sitt utmärkta SPF-värde anses produkten vara vattenresistent. Håller produkten minst 50% av det utmärkta SPF-värdet efter 4 stycken 20-minuters badomgångar med en kvarts paus mellan anses produkten vara mycket vattenresistent. I verkligheten hade man antagligt torkat sig med en handduk mellan baden och alltså avlägsnat en del av solskyddet varför det alltid är rekommenderat att återapplicera solskyddet efter att man badat.

PPD och PA anges ibland på produkter. PPD står för Permanent Pigment Darkening och är ett test som fungerar som SPF-testet men man mäter UVA-strålningen. Testet görs på frivilliga testpersoner och faktorn anger hur mycket längre tid det tar att få färg jämfört med när man inte använder solskydd. PA innebär skyddseffekten mot UVA-strålning och är en förenkling av PPD. Skalan går från PA+ till PA++++.

Det krävs en mängd olika tester för att fastställa att solskyddsprodukter fungerar och för flera av dem krävs frivilliga testpersoner, till exempel produktens SPF-värde och vattenresistens. Även om testerna är kontrollerade och frivilliga medför de alltid risker för de som deltar i form av exponering för produkter vilket kan ge upphov till allergiska reaktioner och exponering för strålning som kan ge upphov till hudsjukdomar såsom cancer.

 

Hudvänlighet och hormonell påverkan

UV-filter påverkar miljön omkring oss och kan i vissa fall också påverka den som använder produkten. Ju större molekylvikt ett ämne har ju mindre mängd tar sig genom huden. Eftersom UV-filter bara ger UV-skyddseffekt på hudens yta är det också därför de filtren som stannar där som fungerar bäst. Det är också viktigt att UV-filtret inte bryts ner då det utsätts för solljus, vilket kan hända vissa UV-filter då de tillsätts i produkter antingen utan specifika andra filter, eller tillsammans med andra specifika filter. Det är därför lämpligt att leta efter produkter som är fotostabila vilket betyder att de inte bryts ner av solljus. När vissa UV-filter bryts ner bildas biprodukter som kan vara skadliga för användaren, både allergiska reaktioner och hormonstörande effekter har setts hos en del UV-filter eller deras nedbrytningsprodukter. Det finns också en rad studier som visar att en del filter passerar genom huden och att de sedan kan mätas i bröstmjölk och urin. Det krävs dock ytterligare studier för att fastställa om de mängder som tas upp via huden påverkar användaren och i sådant fall hur.

Exempel på UV-filter som visat hormonstörande påverkan i studier på djur eller in vitro är: Benzophenone-3, Homosalate, 4 Methylbenzylidene camphor, Ethylhexyl methoxycinnamate och Ethylhexyl dimethyl PABA.

Studier visar också att några av dessa ämnen nämligen Benzophenone-3, 4‐Methylbenzylidene camphor och Ethylhexyl methoxycinnamate, snabbt passerar genom intakt hud och kunde kan mätas i blodomloppet. (Krause 2012, Maipas 2015)

Den mängd Benzophenone-3 som får användas i solskyddsprodukter i EU sänktes 2017 från 10% till 6%. EU-kommissionens vetenskapliga kommitté för konsumentprodukter, Scientific Committee on Consumer Safety (SCCP) slog i sin utvärdering av Benzophenone-3 fast att ämnet kan orsaka kontaktallergi och kan vara fotoallergent. Eftersom det krävs mycket små mängder av ett ämne för att orsaka allergena reaktioner är det lämpligt att helt undvika ingrediensen om man vill undvika risken för dessa reaktioner.

De studier som gjorts visar att fysikaliska filter inte bryts ner på huden och inte heller tas upp av huden. De kan därför anses som mindre riskabla att använda men eftersom de ofta lämnar en vit hinna på huden är det många som hellre använder produkter med kemiska filter.

Exempel på kemiska filter som inte har visats hormonstörande i djurstudier eller in vitro:
Bis-ethylhexylphenol methoxyphenyltriazine, Diethylamino hydroxybenzoyl hexyl benzoate, Ethylhexyl triazone, Diethylhexyl butamido triazone, Terephtalylidene dicamphor sulfonic acid, Drometriazole trisiloxane och Tris biphenyl triazine.

Många av de UV-filter som visats ha hormonstörande effekter och penetrerar huden används fortfarande i stor utsträckning i amerikanska produkter samtidigt som många av de UV-filter som inte visats hormonstörande inte är tillåtna för användning i USA. Det kan vara bra att tänka på innan semestern eller om man handlar importerade produkter.

Solskyddsprodukter innehåller också en rad andra ämnen, eller används tillsammans med andra produkter som i sin tur kan påverka hudens upptag av ämnen som man smörjer in. UV-filter som används i solskyddsprodukter återfinns också i andra kosmetiska produkter, förpackningar, kläder, textilier och möbler. Man kan alltså exponeras för UV-filter även om man inte använt just solskyddskräm.

Mycket nöje i solen!

UV-index – berättar hur skadliga strålarna är

UV-index är en internationell standard som används för att mäta hur intensiva – och därmed skadliga –  UV-strålarna är. Med hjälp av UV-index kan vi jämföra hur intensiva UV-strålarna är på olika platser och tidpunkter. Skalan är linjär och ju högre index-värdet är desto starkare UV-strålning utsätts man för. En illustration över UV-index i Figur 1 visar hur UV-index vanligtvis ser ut i Sverige.

I de skandinaviska länderna är UV-index oftast mellan 4 och 7 under sommarhalvåret och lägre än eller lika med 2 under vintern, vilket kan förklara vår längtan efter solen varje vår! Vid låga UV-index krävs inget solskydd, men vid höga UV-index ökar riskerna för negativa effekter av strålningen och då behöver man skydda sig.

Miljöaspekter

Alla solskyddsprodukter är resurskrävande och har miljöpåverkan genom att man producerar råvaror och själva produkten, dess förpackning och alla tillhörande transporter. Produkterna påverkar också miljön efter att man använt dem. Särskilt mycket påverkas vattenlevande organismer och deras ekosystem eftersom det allra mesta av de produkter vi använder till slut hamnar i vattnet, antingen när vi badar mellan passen i solstolen, när vi duschar av oss efter stranden eller när vi tvättar kläder och handdukar där rester av solkräm fastnat.

Det som gör så många UV-filter till bra UV-filter är tyvärr just vad som gör dem till miljöbovar. De kemiska filtren är stora feta molekyler och partikelfiltren är små korn som inte går att lösa upp, därför bryts de ner mycket långsamt eller inte alls i naturen. Därtill kan man lägga att de också ofta har negativ påverkan på olika livsformer i vattenmiljön.  Det finns en mängd vetenskapliga publikationer där man försökt kartlägga olika UV-filters påverkan på miljön. Både titandioxid (Shah, Shah, Hussain, & Khan, 2017) och zinkoxid (Yung, Mouneyrac, & Leung, 2016) har visats påverka vattenlevande organismer som fiskar, alger och kräftdjur negativt.