För flera år sedan köpte du en burk med fuktkräm för ansiktet som lovade både det ena och det andra. Du stoppade fingrarna i den och använde den under ett par veckor för att sedan glömma den, eftersom du köpte en ny kräm som lovade något ännu bättre. Efter ett par år hittar du sedan burken längst in i badrumsskåpet och den ser fortfarande perfekt ut och luktar fantastiskt! Kanske funderar du inte ens på hur det är möjligt för det är ju det här vi är vana vid, att hudvård håller hur länge som helst. Det är just det som gör detta möjligt som vi fokuserar på i den här artikeln - en grupp ingredienser som finns i stort sätt all hudvård idag, nämligen konserveringsmedel.
Kanske har du sett att det står kaliumsorbat (E 202) på ditt nyinköpta bröd eller natriumbensoat (E 211) på dressingen du just tänkt äta? Det här är två exempel på konserveringsmedel som används i mat. Konserveringsmedel gör att maten håller längre eftersom det hämmar utveckling och tillväxt av olika mikroorganismer som bakterier, mögel- och jästsvampar. Mikroorganismerna skulle annars göra att maten ruttnar, möglar eller jäser. Nu för tiden innebär konservering att värmebehandla, kylförvara, djupfrysa, modifiera livsmedlets atmosfär eller tillsätta kemisk konservering. Men att konservera är inget nytt, utan något människan ägnat sig åt sedan urminnes tider, men då genom att torka, röka, salta, lägga in eller fermentera maten.
Som konsument kan du lätt få reda på om och vilken/vilka konserveringsmedel din mat innehåller genom att läsa på förpackningen. Många av oss har också lärt oss att läsa och förstå ingredienslistorna på livsmedel och en del försöker undvika vissa konserveringsmedel som vi kanske läst inte är bra för oss. Något annat vi lätt kan utläsa är hur länge det vi ska äta håller. Nästan all mat är nämligen märkt med ett bäst-före-datum.
Hur kan den traditionella hudvården hålla så länge?
Konserveringsmedel finns inte bara i mat, utan även i det vi kallar traditionell hudvård och det är det som gör att våra hudvårdsprodukter kan hålla sig fräscha i flera år, även efter att vi öppnat dem. Problemet är bara att hudvårdsproducenter inte behöver ange vilka mängder som tillsatts. De behöver inte heller skriva ut vare sig produktionsdatum eller hur länge hudkrämen håller för de produkter som har en längre hållbarhet än 30 månader. En hudkräm med lång hållbarhet är ekonomiskt lönsammare för tillverkaren bland annat då man kan producera stora volymer.
Anledningen till att konserveringsmedel av olika slag tillsätts i din hudkräm är för att döda alla potentiella bakterier och svampar - och göra så att den kan transporteras långt och sen förvaras i rumstemperatur på en butiks- eller badrumshylla i nästan 3 år. Föreställ dig att vi hade samma förväntningar på våra färska livsmedel? Tänk om vi krävde att kunna förvara vår crème fraîche eller mjölk stående i rumstemperatur på köksbänken i flera veckor utan att de började mögla. Då får man en fingervisning om hur mycket konserveringsmedel som faktiskt krävs för att hålla hudkrämen fräsch i ditt varma badrumsskåp i åratal.
Föreställ dig vad som skulle hända om du petar med fingrarna i en Creme Fraiche varje dag och förvarar den på köksbänken eller i badrummet istället för i kylskåpet.
Extra hög koncentration av konserveringsmedel finns i de hudvårdsprodukter som innehåller mycket vatten, eftersom vatten är en grogrund för bakterier och svamp. De flesta hudvårdsprodukter består till hela 50–80 procent av vatten.
Detta sker när man har en helt okonserverad hudkräm i burk efter en månad. Hudkrämen innehåller ca 60% vatten som fungerar som grogrund för bakterier och svampar.
Färskt bröd innehåller vätska och möglar inom en vecka till skillnad mot knäckebröd som inte innehåller vätska och därför kan förvaras under lång tid utan att brödet förstörs av mikroorganismer.
Vad är problemen med stora mängder konserveringsmedel?
Hela poängen med konserveringsmedel är att de ska ta kål på eventuella bakterier som riskerar att komma in i din hudkräm, både från dina fingrar och från luften. Detta sker genom att konserveringsmedlet förstör bakterieväggen på bakterien och på så sätt oskadliggör den. Det här kan dock även ge mindre bra effekter på vår hud. Flera konserveringsmedel är associerade med att irritera huden med sveda och känslighet som följd. Det finns även andra som har allergen effekt och som kan orsaka kontakteksem, d v s inflammation av huden som orsakas av att ett ämne kommer i direktkontakt med huden.
Fram tills för ca 15 år sedan var parabenerna de mest använda konserveringsmedlen. Nu är det troligen de mest svartlistade. År 2004 publicerades en uppmärksammad artikel av forskaren Philippa Darbre i England där forskningsteamet hade kunnat konstatera att parabener orsakade snabbare tillväxt av brösttumörceller än normalt. Hur mycket parabener som faktiskt tas upp i blodomloppet genom huden är inte fastställt ännu och studien har inte verifierats, men i takt med att ryktet nådde konsumenter runt om i världen valde många hudvårdsproducenter att ta bort parabener ur produkterna.
I dag är fenoxietanol (phenoxyethanol) det i särklass mest använda konserveringsmedlet i hudvårdsprodukter (se bild). Flera studier har visat att fenoxietanol kopplas till kontakteksem och allergier. Forskare har också visat att fenoxietanol triggar samma känslighetsreceptor som chilipeppar, nämligen trpv1. Franska myndigheter har avrått från att tillverka produkter med fenoxietanol för blöjområdet till barn under tre år, men i Sverige finns ingen sådan avrådan.
Det andra mer övergripande problemet med konserveringsmedel är att de inte ser skillnad på dåliga och bra bakterier. Förutom att döda eventuella (dåliga) bakterier som skulle kunna uppstå i din hudkräm, så kan konserveringsmedel även påverka hudens goda bakterier när krämen väl hamnar på huden. Det är nämligen så att det kryllar av bakterier på din hud och fler och fler studier visar att våra bakterier är betydligt viktigare än vi har trott för vår hudhälsa. Bland annat har flera studier visat att en obalans i bakteriefloran på huden kan vara en av orsakerna till några av våra vanligaste hudåkommor som eksem, akne och rosacea.
En forskargrupp i Bejing i Kina visade att konserveringsmedel som används i hudvård påverkar den naturliga hudfloran, vilket i sin tur kan påverka vår hudhälsa 1–7. Konserveringsmedel kan alltså störa en normal hudflora vilket kan leda till en sämre hudhälsa eller till och med hudåkommor.
Men vi vill ju inte att vår hudkräm möglar!
Hela Skinomes filosofi bygger på att utveckla produkter för hudens bästa och självklart så skaden hudvård du köpervara fri från skadliga bakterier och mögel. Men, saken är den att det finns mer innovativa sätt att konservera produkter i stället för att användahöga halter konserveringsmedel. Vi tror att anledningen till att ingen annan gör det vi gör är för att det helt enkelt är lite krångligare. Vi är dock övertygade om att vår hudvård leder till bättre hudhälsa och att det därför är värt krånglet.
För att utesluta tillsatser och konserveringsmedel har vi betydligt kortare hållbarhet på våra produkter. Traditionell hudvård håller normalt sett 3 år eller längre. Våra produkter håller endast 12 månader. Vi kyler även ner våra produkter,direkt efter produktion till 8 °C. Och vi ber dig som kund att förvara produkterna i kylskåp. Lite krångel, visst, men du gör samtidigt din hud en stor tjänst.
Enligt EU’s kosmetikaförordning (EG) nr 1223/2009 får det inte finnas risk för mögel/bakterietillväxt under användningsperioden och därför testas produkterna på specifika institut. Även våra produkter genomgår dessa tester.
För att undvika konserveringsmedel så laborerar vi bland annat med vattenhalten för att minska risken för tillväxt. Våra nattkoncentrat innehåller endast ca 10% vatten vilket tillsammans med övriga ämnen gör att produkterna blir självkonserverade.
Vi använder även hudegna eller hudvänliga ingredienser som bidrar till att minimera risk för bakterie- eller mögeltillväxt. Zink är en hudidentisk mineral som har en god antiinflammatorisk hudeffekt och dessutom en milt konserverande effekt. I vissa produkter använder vi en mycket låg dos av caprylyl glykol (Rich Emulsion, Light Emulsion, Sensitive Cleanser).
Caprylyl glykol är inte ett av EU listat konserveringsmedel, men har en milt konserverande effekt. I traditionell hudvård används detta ämne oftast tillsammans med listade konserveringsmedel. Vår användning av caprylyl glykol är mycket låg och vi har i våra studier visat att våra produkter med denna låga koncentration inte stör den normala hudfloran (se nedan).
Det finns fortfarande relavtivt lite forskning om hur konserveringsmedel påverkar vår hudflora så vi har därför gjort egna studier. Vill du läsa mer om en studie vi gjort med Linköpings Universitet och Gutfeeling Lab som visar positiva effekter på huden efter användning av Skinome’s ansiktsvård så hittar du det här.
Vi är övertygade om att genom att begränsa tillsatser och fokusera på det som huden faktiskt mår bra av så kan vi bidra till en bättre hudhälsa. Vi är övertygade om att detta är framtidens hudvård, är du?
Referenser
- Wang Q, Cui S, Zhou L, He K, Song L, Liang H, H. C. Effect of cosmetic chemical preservatives on resident flora isolated from healthy facial skin. J Cosmet Dermatol. (2018).
- Dréno, B. et al. Microbiome in healthy skin, update for dermatologists. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology (2016) doi:10.1111/jdv.13965.
- Kim, H. J. et al. Fragile skin microbiomes in megacities are assembled by a predominantly niche-based process. Sci. Adv. (2018) doi:10.1126/sciadv.1701581.
- Rocha, M. A. & Bagatin, E. Skin barrier and microbiome in acne. Archives of Dermatological Research (2018) doi:10.1007/s00403-017-1795-3.
- Ganju, P. et al. Microbial community profiling shows dysbiosis in the lesional skin of Vitiligo subjects. Sci. Rep. (2016) doi:10.1038/srep18761.
- Chen, Y. E. & Tsao, H. The skin microbiome: Current perspectives and future challenges. Journal of the American Academy of Dermatology vol. 69 143–155 (2013).
- Kong, H. H. & Segre, J. A. Skin microbiome: looking back to move forward. J. Invest. Dermatol. 132, 933–9 (2012).
